Så ökar framåtböjning på jobbet risken för långtidssjukfrånvaro: Vad arbetsgivare måste veta

Hur arbetspositioner påverkar smärta och sjukfrånvaro har länge varit ett fokus inom arbetsmiljöforskning, men ofta har studierna baserats på självrapporterad data, vilket kan vara oprecist. En ny fyraårig prospektiv studie, publicerad i Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, undersöker sambandet mellan framåtböjning av ryggen på jobbet och risken för långtidssjukfrånvaro med hjälp av avancerade mätmetoder. I det här inlägget sammanfattar vi studien.

 

Vad undersöktes?

Studien syftade till att exakt mäta hur framåtböjning av ryggen påverkar risken för långtidssjukfrånvaro. Tidigare forskning har ofta använt självrapportering, men denna studie använde accelerometrar som mätte positionen deltagarna befann sig i. Deltagarna bar accelerometrar på ryggen och låret under 1-6 arbetsdagar för att fånga detaljerade data om deras arbetspositioner.

 

Målgrupp och metod

Målgruppen bestod av 944 arbetstagare, där majoriteten (93%) arbetade inom fysiskt krävande yrken såsom tillverkning, städning, transport och byggnation.

Studien följde deltagarna över fyra år, där deras framåtböjning av ryggen (>30° och >60°) och kroppsställningar mättes vid starten av studien. Data om den första händelsen av långtidssjukfrånvaro (≥6 veckor i följd) samlades in från ett nationellt register. Forskarna utförde statistiska analyser för att modellera sambandet mellan arbetstid med framåtböjning och långtidssjukfrånvaro, med justering för faktorer som ålder, kön, BMI, lyftarbete, arbetstyp och fritidsfysisk aktivitet.

 

Resultat och tolkning

Resultaten visade att under en genomsnittlig arbetsdag på 457 minuter spenderade arbetstagarna i genomsnitt 40 minuter med framåtböjning över 30° och 10 minuter med framåtböjning över 60°. Fem minuter med framåtböjning över 30° var associerat med en 4% högre risk för långtidssjukfrånvaro, medan samma tidsökning med framåtböjning över 60° ökade risken med 8%​​.

Justering för fysiska aktivitet under fritiden ändrade inte dessa resultat, vilket stärker bevisen för att arbetsrelaterad framåtböjning är en betydande riskfaktor för långtidssjukfrånvaro. Forskarna noterade en tydlig dos-responsrelation, där mer framåtböjning ledde till högre risk, särskilt vid böjning över 60°​​.

 

Rekommendationer och praktiska tillämpningar

Studien betonar vikten av att minska arbetsrelaterad tid i framåtböjda positioner för att förebygga långtidssjukfrånvaro. Forskarna rekommenderar att arbetsplatser använder sig av enhetsbaserade mätverktyg (till exempel Wergonics som vi jobbar med) för att noggrant övervaka arbetspositioner och därmed förbättra riskbedömningar och förebyggande åtgärder​​.

Du som arbetsgivare kan till exempel jobba med att:

  • Implementera regelbundna pauser och stretchövningar för att minska tiden i framåtböjda positioner.
  • Använda ergonomiska hjälpmedel för att minimera behovet av framåtböjning.
  • Utbilda arbetstagare om vikten av att undvika långvariga framåtböjda ställningar och hur de kan justera sina arbetspositioner.

 

Slutsats

Denna studie är den första att kvantifiera sambandet mellan arbetsrelaterad framåtböjning och långtidssjukfrånvaro med hjälp av exakta mätningar. Oroväckande är att forskarna fann att fem minuters ökning av framåtböjning över 60° var associerad med en 8% ökning av risken för långtidssjukfrånvaro.

Forskarna påpekar också att dos-respons-förhållandet är brantare för framåtböjning över 60° än för över 30°, vilket antyder att det är särskilt viktigt att minska arbetsrelaterad tid i dessa extrema positioner.

Specifika information från den här sortens studie är ovärderlig för arbetsgivare som vill förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron​​. Och att ta insikterna på allvar och jobba för att bygga bort ogynnsamma positioner kommer minska ditt företags sjukfrånvaro.

Med kunskaperna från denna studie riktar vi innehållet i vår ergonomiutbildning och kommer kunna leverera ännu bättre resultat i fysiskt tunga branscher.