Kunskap är makt!

Ambitionen hos de arbetsgivare vi träffar är alltid hög – ingen arbetsgivare vill att sina anställda ska må dåligt och alla förstår vinsten som friska och pigga anställa innebär! Vi har inte heller mött en arbetsgivare som backat för att köpa in de redskap som sina anställda behöver för att kunna genomföra sitt arbete ergonomiskt ”korrekt”.

Men trotts arbetsgivarens höga ambition och efterföljande åtgärder uteblir ibland effekten. Den här texten handlar om just detta, vad behöver du tänka på för att verkligen få effekt av din satsning på ergonomi!

Frågan vi bör ställa oss när det kommer till ergonomi och arbetsmiljö är varför gör vi som vi gör? Och hur kan vi förändra vårt sätt att agera? Det är tuffa frågor som gäckar även de skarpaste och som gett ett och annat nobelpris. Vi ställer oss samma frågor när vi ska genomföra ergonomiska interventioner och håller kurser om ergonomi.

Nulägesanalys – målsättning

Vi är övertygade om att grunden till att göra rätt handlar om att veta sitt nuläge, alltså hur jag gör idag. Samt att veta hur jag bör göra. Under kurser pratar vi ofta om att du måste bli medvetenhet kring hur du gör, det du gör, när du gör det. Först då kan du stanna upp under arbetsdagen och analysera ditt beteende och göra eventuella korrigeringar. När du får en ökad bild av hur du själv genomför olika moment kan du även hjälpa dina kollegor att förändras till det bättre.

Nyckeln till förändring är ökad kunskap

När vi väljer att jobba med ergonomiska interventioner är det viktigt att kombinera inköp av ergonomiska hjälpmedel och förändring av arbetsplatsen med ökad kunskap. De studier som ligger till grund för våra ergonomiutbildningar visar tydligt att en förändring av arbetsplatsen är bättre än ingen förändring alls. Men att en förändring av arbetsplatsen i kombination med ökad kunskap ger mångfaldig effekt.

Den ökade effekten av ergonomiska interventioner i kombination av nya redskap verkar handla om det beteendeförändringen som sker när jag förstår hur och varför jag ska utföra ett moment på ett visst sätt samt hur jag faktiskt ska använda mina nya redskap.

Vi genomför alltid riskanalyser och undersökningar innan och efter våra kurser och ser positiva effekter på de anställdas kunskap. Bilden ovanför är från en kurs vi höll i våras där resultatet visar tydligt att de anställda har fått ökad kunskap kring hur de bör agera utifrån sina egna förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete så bra som möjligt.

Vi ser dessutom att efter en ergonomikurs kan de anställda enklare identifiera de arbetsmoment de själva kan påverka, och därmed förändra och/eller förenkla. Vi ser även att den ökade kunskapen leder till att de anställda faktiskt använder redskapen och hjälpmedlen som företaget investerat pengar på att köpa in.

Kombinera alltid dina satsningar på redskap, hjälpmedel och ny arkitektur med ökad kunskap. Kunskap är makt och kunskap är nyckeln till att du ska få effekt av ditt ergonomiarbete!

Referenser

Amick, B. C., 3rd, Robertson, M. M., DeRango, K., Bazzani, L., Moore, A., Rooney, T., & Harrist, R. (2003). Effect of office ergonomics intervention on reducing musculoskeletal symptoms. Spine, 28(24), 2706–2711. https://doi.org/10.1097/01.BRS.0000099740.87791.F7

Ketola, R., Toivonen, R., Häkkänen, M., Luukkonen, R., Takala, E. P., Viikari-Juntura, E., & Expert Group in Ergonomics (2002). Effects of ergonomic intervention in work with video display units. Scandinavian journal of work, environment & health, 28(1), 18–24. https://doi.org/10.5271/sjweh.642

Robertson, M. M., Huang, Y. H., O’Neill, M. J., & Schleifer, L. M. (2008). Flexible workspace design and ergonomics training: impacts on the psychosocial work environment, musculoskeletal health, and work effectiveness among knowledge workers. Applied ergonomics, 39(4), 482–494. https://doi.org/10.1016/j.apergo.2008.02.022

Robertson, M. M., Huang, Y. H., & Lee, J. (2017). Improvements in musculoskeletal health and computing behaviors: Effects of a macroergonomics office workplace and training intervention. Applied ergonomics, 62, 182–196. https://doi.org/10.1016/j.apergo.2017.02.017