Den fysiska aktivitetsparadoxen: varför det inte räcker med att ”röra sig på jobbet”

I den här artikeln kommer vi att utforska den så kallade fysiska aktivitetsparadoxen som uppstår inom arbetsmiljön. Paradoxen väcker frågor om varför fysisk aktivitet på arbetet inte alltid resulterar i samma positiva hälsoeffekter som den träning vi gör på fritiden. Vi kommer att granska de grundläggande skillnaderna mellan arbetsrelaterad och fritidsrelaterad fysisk aktivitet och diskutera betydelsen av god kondition för dem som utför fysiskt krävande arbete.

Bakgrund

Fysisk aktivitet på arbetet skiljer sig på flera sätt från träning på fritiden. På fritiden väljer vi ofta att utöva konditionsstärkande träning med högre intensitet och dynamisk aktivitet under korta perioder, och vi har möjlighet till återhämtning och vila mellan träningspassen. Vi pressar helt enkelt kroppen hårdare än den är van vid och vilar sedan ett par dagar. Det betyder att kroppen ”superkompenserar” för att klara av något liknande och helt enkelt gör oss starkare.

Däremot sker fysisk aktivitet på arbetet under längre perioder, är ofta inte självvald och innefattar ofta ett statiskt eller begränsat rörelsemönster. Intensiteten är oftast låg eller måttlig, vilket inte ger samma fördelar för konditionen, och det finns sällan möjlighet till tillräcklig återhämtning.

2023 kom en artikel av bland annat Elin Ekblom-Bak som undersökte konditionsnivåer bland olika yrkesgrupper och kunde konstatera att den fysiska aktivitetsparadoxen existerar i Sverige. I en intervju kring studien påpekar Elin att många som har ett fysiskt krävande arbete kanske tror att de tränar och förbättrar sin kondition genom sitt arbete men att intensiteten med störst sannolikhet är för låg för att effektivt förbättra konditionen.

Betydelsen av god kondition på arbetsplatsen

Studien lyfter även fram vikten av att ha en god kondition för att klara av ett fysiskt krävande arbete på lång sikt. Studien använder svenska data från över 50 000 hälsoprofiler med konditionstest utförda mellan 2015 och 2020 som jämfördes med tidigare publicerade data om konditionskraven i olika yrken. Detta gav en uppskattning av hur många arbetare inom olika yrkeskategorier som sannolikt har tillräckligt god kondition för de fysiska kraven inom sitt yrke. Tillräckligt god kondition definierades som att den dagliga arbetsbelastningen inte skulle överstiga 30% av den maximala förmågan.

Enligt studien visade uppskattningen att bland de som har fysiskt krävande yrken (till exempel bygg, tillverkning och städning) hade endast en minoritet tillräckligt god kondition för att klara av arbetsbelastningen. Däremot hade de som hade mindre fysiskt krävande yrken, med huvudsakligen skrivbordsarbete, oftast god kondition.

Lösningar för att hantera paradoxen

Att förbättra konditionen hos de som har för låg kondition är avgörande för en hållbar arbetsmiljö och hälsa. Att lägga till ytterligare träning för de som redan är fysiskt aktiva under arbetsdagen är dock inte alltid den bästa lösningen. Tidigare studier har visat varierande resultat när extra träning införts för dessa yrkesgrupper.

Istället prövas en metod i Danmark och andra platser för att anpassa den fysiska aktiviteten på arbetsplatsen för att göra den mer hälsosam. Det innebär att arbetsrelaterad aktivitet liknar den fysiska aktivitet som vi utövar på fritiden genom att inkludera mer återhämtning, högre intensitet och mindre statisk belastning.

Avslutning

Den fysiska aktivitetsparadoxen på arbetsplatsen är en komplex fråga som kräver ytterligare forskning och diskussion. Att förstå de grundläggande skillnaderna mellan arbetsrelaterad och fritidsrelaterad fysisk aktivitet är avgörande för att främja hälsa och välbefinnande i arbetsmiljön. Det är också viktigt att överväga anpassade lösningar för att förbättra arbetsrelaterad fysisk aktivitet och kondition hos dem som behöver det mest. För mer information om detta ämne och andra relaterade ämnen inom ergonomi, följ med på vår hemsida. Vi är dedikerade till att främja en hälsosam arbetsmiljö och välbefinnande för alla.

Länk till studien: https://journals.sagepub.com/doi/epub/10.1177/14034948221151137