ERGONOMI och EKONOMI hänger ihop!

När jag pratar om ergonomi med våra kunder är alla rungande överens om att det är viktigt, att deras anställda förtjänar att må bra och ingen arbetsgivare jag pratar om vill sina anställda illa. Ambitionen att göra gott finns alltid… även om utförandet ibland faller på målsnöret eller av olika anledningar inte blir av.

Att satsningarna på ergonomiska interventioner inte blir av är vad detta inlägg ska handla om. Det är nämligen något jag har ägnat mycket tanke åt senaste tiden. Jag kommer presentera en tes samt lite siffror och jag vill väldigt gärna ha dina tankar kring ämnet och huruvida du tror jag har rätt eller fel!

Ergonomi och ekonomi – allt hänger ihop!

Jag tror att den enskilda största anledningen att ergonomiska interventioner inte blir av handlar om att du som arbetsgivare inte har fått en genomgång av hur ergonomi och ekonomi hänger ihop! Alla förstår att anställda som mår bra prestera bra, och att anställda som mår bra bidrar till en arbetsplats med bra stämning. Problemet med såna påstående är att det handlar om mjuka värden, och mjuka värden är svårt att sätta in i en budget och förutspå hur de kommer påverka företaget på kort och lång sikt.

När jag och min kollega började skifta fokus från de mjuka värdena till de lite mer hårda värdena som kvalitet, kostnadseffektivitet och säkerhet ökade intresset för de ergonomikurser vi erbjuder. När vi började visa siffror från studier gjorda runt om i värden förstod plötsligt företagsledningen att ergonomi handlar om ekonomi, och syftet är att öka lönsamheten. De mjuka värdena som följde av att de anställda faktiskt mår bättre kommer på köpet!

syftet är att öka lönsamheten

Siffrorna jag brukar presentera är följande:

  • Lyckade ergonomiska interventioner ger:
  • Ökar produktivitet med upp till 66%
  • Ökar kvalitet med 44%
  • Ökad säkerhet med 82%
  • Ökad kostnadseffektivitet med 71%
  • Upp till 100% minskning av ländryggsproblematik
  • Ett företag minskade sina årliga sjukdagar från 693 till ca 5 under en treårsperiod.
  • Vissa studier visar att du får tillbaks mellan 2 till 10 gånger pengarna efter en period av 6-24 månader.
  • Andra studier visar att du får tillbaks mellan 5,5 till 84 gånger pengarna efter en period av 1-4 månader.
  • Om ergonomin ses över i starten av ett projekt (ex. fabrik) är kostnaden cirka 1% av det totala projektet. Om ergonomin istället ses över mot slutet uppkommer kostnaden till ca 12% av projektets totala budget.

Vad tror du?

Min tes är med andra ord att ergonomiska interventioner inte ses i ljuset av vilka ekonomiska fördelar det ger. Utan ses istället som ett sätt att få de anställda att må bra, utan koppling till vad det ger för effekt på sista raden. De termerna vilken ergonomi tidigare har presenterats med har varit för ”fluffiga” och omgetts av för många mjuka värden. Jag vill lyfta begreppet ergonomi och visa på vilken enorm kraft området har att påverka ditt företags lönsamhet på både kort och lång sikt!

Vad är dina tankar när du hör begreppet ergonomi?
Vad skulle få ditt företag att lägga krut på att utbilda dina anställda?

Patrick Rapp
Ergonomiinstruktör

Källor:

Falck, A-C & Rosenqvist, M. (2012). A calculation model for ergonomics cost-benefit analyses in early product development stages. Applied Human Factors and Ergonomics Conference.

Hendrick, H-W. (2003). Determining the cost-benefits of ergonomics projects and factors that lead to their success. Applied Ergonomics, 34(5):419-27.

Lahiri, S, Gold, J, & Levenstein, C. (2005). Net-cost model for workplace interventions. Journal of Safetyu Research, 36, 241-255.

Similar Posts

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.