Det kostar på att sitta still!

Att sitta still kostar! Både för din hälsa och välmående, men också för ditt företag!

Riskerna med att sitta still är det nog få som missat, och ämnet kan utan problem fylla en bok (det finns faktiskt en bok som heter Långvarigt stillasittande – en hälsofara i tiden? som jag rekommenderar dig att läsa). I det här inlägget kommer jag dock hålla mig kort och ta upp lite olika aspekter kring stillasittandet och hur det hänger ihop med en ökad kostnad för både individ, arbetsgivare och samhälle.

Först lite statistik…

Cirka 40% av alla som arbetar i västvärlden beräknas vara stillasittande två tredjedelar av arbetsdagen. Givetvis är det mindre för visa arbetsgrupper vars arbetssysslor innehåller mer rörelse, men det finns även vissa yrkesgrupper blir stillasittande ännu mer. Ett exempel är telefonförsäljare eller supportpersonal där siffrorna visar att dom sitter still så mycket som 95% av arbetsdagen.

… och lite skrämselpropaganda

Långvarigt stillasittande (det finns olika definitioner men här används sittande i över 30 minuter) har kopplats till en rad olika sjukdomar och krämpor. Bland annat typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt ökad risk för förtida död. Inget att leka med helt enkelt!

Effekter för dig som arbetsgivare…

Många känner igen sig i bilden av att sitta fastklistrad framför datorn timmar i sträck eller sittandes i konferensrummet i möten som löser av varandra. Det är tyvärr så att vi har designat arbetsplatser som på olika sätt tvingar oss till inaktivitet. Kopplar vi detta till hälsoriskerna skulle man till och med kunna säga att vi blir sjuka på jobbet. Och alla som driver företag vet att sjukdom kostar. Massor!

stillasittandet kostar samhället runt 600 miljoner

… och för dig som samhällsmedborgare.

Det var svårt att hitta siffror på just stillasittandet. Men jag lyckades hitta siffror från Finland som säger att stillasittandet kostar samhället runt 600 miljoner i hälsokostnader och 150 miljoner i hemvårds- och hemsjukvårdskostnader. Till det kommer förlorade intäkter i form av inkomstskatt mellan 1400-2800 miljoner. Det är inte orimligt att tänka att dessa siffor går att applicera även på Sverige och det ger en bild av hur mycket vi har att vinna på att röra på oss.

En bensträckare räcker!

Nu förstår du att långvarigt stillasittande över tid bidrar till sjukdomar som i förlängningen kommer påverka lönsamheten för ditt företag. Vad kan du som arbetsgivare göra då? När jag och min kollega Danny är ute och håller ergonomiutbildningar på kontor brukar vi ge följande tips:

  1. Se till att det finns höj och sänkbara bord. Och höj det innan du går hem för dagen, chansen att du står en stund på förmiddagen är större då!
  2. Ha gemensamma rörelsepauser om det är möjligt. Ett par minuter varje timme räcker!
  3. Jobba aktivt med handlingsplaner och individuell målsättning hos personalen kring hur dom vill designa sin arbetsdag för att kunna bli mer aktiv.
  4. Och till sist, satsa på information och påminnelse kring hälsovinsterna med en aktiv arbetsdag och fritid. Just information har visats sig ge effekt på lång sikt.

Dela gärna med dig av goda exempel på hur er arbetsplats jobbar med att motverka stillasittandet! Och när du gjort det så vill jag att du reser på dig en stund!

Patrick Rapp
Ergonomiinstruktör

Källor:

Biswas, A., Oh, P. I., Faulkner, G. E., Bajaj, R. R., Silver, M. A., Mitchell, M. S., & Alter, D. A. (2015). Sedentary time and its association with risk for disease incidence, mortality, and hospitalization in adults: a systematic review and meta-analysis. Annals of internal medicine162(2), 123–132. https://doi.org/10.7326/M14-1651

De Carvalho, D., Greene, R., Swab, M., & Godwin, M. (2020). Does objectively measured prolonged standing for desk work result in lower ratings of perceived low back pain than sitting? A systematic review and meta-analysis. Work (Reading, Mass.)67(2), 431–440. https://doi.org/10.3233/WOR-203292

Karakolis, T., & Callaghan, J. P. (2014). The impact of sit-stand office workstations on worker discomfort and productivity: a review. Applied ergonomics45(3), 799–806. https://doi.org/10.1016/j.apergo.2013.10.001

https://www.regeringen.se/498074/contentassets/d70ae5c5ad0440f2b3fbd89a02150a6e/dir2020_40.pdf

https://svenska.yle.fi/a/7-1303504

https://fysioterapi.se/wp-content/uploads/forskningpagar_fysioterapi_2_17.pdf

Similar Posts

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.